Korttidspermittering

Korttidspermittering, enligt lag (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, innebär att arbetstagararen tillfälligt minskar sin arbetstid med, 20 %, 40 % eller 60 %. Staten tar 75 % av kostnaden och därefter delar arbetsgivaren och arbetstagaren lika på kostnaderna. Stöd kan ges i sex månader med möjlighet till förlängning med tre månader. Därefter inträder en karens om 24 månader innan företaget kan få stöd igen. Stöd lämnas inte under uppsägningstid. Arbetstidsförkortning och löneminskning kan ske på tre olika sätt:

  • Arbetstidsminskning med 20 % och löneminskning med 4 %
  • Arbetstidsminskning med 40 % och en löneminskning med 6 %
  • Arbetstidsminskning med 60 % och löneminskning med 7.5 %
  • Arbetstidsminskning med 20 % innebär minskade kostnader för AG med 19 %
  • Arbetstidsminskning med 40 % innebär minskade kostnader för AG med 36 %
  • Arbetstidsminskning med 60 % innebär minskade kostnader för AG med 53 %

Vid kollektivavtal ska det finnas stöd för korttidsarbete i centrala och kollektiva avtal som innan korttidsarbetet börjar ska förhandlas om. Om arbetsgivaren inte är fackligt anslutet måste arbetsgivaren få med sig minst 70 % av medarbetarna på driftsenheten som ska godkänna och delta i korttidsarbetet. Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara densamma för alla deltagande arbetstagare inom driftsenheten (det behöver inte vara detsamma för alla anställda om kollektivavtal finns). En driftsenhet är exempelvis en butik (inte olika avdelningar på samma geografiska plats).

Under korttidsarbetet
Ersättning för korttidsarbete betalas ut under förutsättningen att tiden inte betraktas som arbetstid. Under den arbetsbefriade tiden är arbetstagaren skyldig att infinna sig på arbetsplatsen när arbetsgivaren beordrar det. I övrigt kan arbetstagaren göra vad han eller hon vill så länge inget annat sagts i lokala avtal såsom exempelvis genomförande av kompetensutveckling. De lokala parterna har möjlighet att komma överens om att hålla i interna eller externa utbildningar, gå bredvid en kollega eller genomföra kompetensvalidering. Sjukdom, föräldraledighet eller semester omfatta

Krav för att beviljas statligt stöd för korttidsarbete:

·         Arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheters inte av stödet. Under de perioderna utbetalas inget stöd till arbetsgivaren.

–          Tillfälliga svårigheter
Stöd får bara ges till företag som är långsiktigt konkurrenskraftiga. De ekonomiska svårigheterna ska vara tillfälliga och övergående och ska inte vara en följd av normala svängningar i konjunkturen. Vad som ska bifogas ansökan anges i en förordning och kommer att framgå av information på Tillväxtverkets hemsida. Det handlar om att ge in statistik och nyckeltal rörande lönsamhet och annat som visar en trend som har varit under en viss tid.

–          Allvarliga svårigheter
Händelser som ligger inom normal affärsrisk ska inte ge rätt till stöd. Det ska finnas ett betydande behov av arbetstidsförkortning. Exempelvis om arbetsgivaren skulle vara tvungen att genomföra omfattande uppsägningar om något stöd inte lämnas. Ett riktmärke kan vara om behovet av arbetstidsförkortning omfattar en tredjedel av arbetstagarna när arbetstidsminskningen är 20 %. Om behovet understiger riktmärket kan arbetsgivaren motivera varför svårigheterna ändå ska betraktas som tillräckligt allvarliga.

·         De ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll
Svårigheterna måste vara externt betingade och vara orsakade av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll.

·         De ekonomiska svårigheterna hade inte rimligen kunnat förutses eller undvikas
De ekonomiska svårigheterna ska inte ha kunnat förutses eller undvikas. En allmänt väntad nedgång i konjunkturen eller andra förutsebara marknads- eller produktionsstörningar bör inte ge rätt till stöd. Verksamhetens karaktär är utgångspunkten för bedömningen. Normala växlingar i säsongsbetonade verksamheter till exempel turismnäringen, ger inte rätt till stöd i normalfallet. Tullar och andra handelshinder kan vara oförutsedda, men också konsekvenser av kända motsättningar eller utdragna processer. Interna problem eller strategiska felbeslut berättigar inte stöd. Om detta sammanfaller får man avgöra vad som är huvudorsaken.

·         Arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft
Arbetsgivaren ska ha använt sig av tillgängliga åtgärder för att minska kostnaderna för arbetskraft. Det kan handla om att ändra i skiftläggningen och uppsägning av personal som inte är tillsvidareanställd och som inte bedöms vara verksamhetskritisk såsom konsulter, inhyrd personal eller tillfälligt anställd personal. I denna bedömning ska arbetsgivaren ta hänsyn till den anställdes roll och funktion i verksamheten. Konsulter och inhyrd personal kan anses vara verksamhetskritiska så det finns inget generellt krav på att säga upp dessa för att kunna ansöka om stöd. Bedömning görs i varje enskilt fall.

·         Begränsning vid obestånd med mera
Stöd bör inte lämnas till arbetsgivare som vid tidpunkten för ansökan är skyldig att upprätta kontrollbalansräkning, är föremål för företagsrekonstruktion eller är på obestånd. Med obestånd menas att ett företag saknar förmåga att betala sina skulder och att denna förmåga inte endast är tillfällig. Kontrollbalansräkning ska upprättas när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet.

Vilka kan ta del av stödet?
Stödet gäller arbetsgivare som är juridiska personer eller som är fysiska personer som bedriver näringsverksamhet. Egenföretagare i andra företagsformer än enskild firma omfattas av stödet, liksom bemanningsföretag. Stödet gäller endast för de företag som är i ett svårt ekonomiskt läge varför det är olämpligt att ta ut vinst. Stödet gäller endast för arbetstagare som arbetsgivaren varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter för under stödmånaden. Under undantagsperioden för 2020 kan även varslad och uppsagd personal omfattas av stödet.

Undantag
Stödet gäller inte för staten, regioner, kommuner och kommunalförbund. Inte heller för aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser över vilka staten, regioner, kommuner eller kommunalförbund har ett rättsligt bestämmande inflytande, såvida det inte är en affärsverksamhet. Inte heller arbetsgivare i fråga om verksamhet som huvudsakligen är finansierad av offentliga medel. Egen företagare i företagsformen enskild firma har inte rätt till stöd. Stödet omfattar inte heller nyanställda då man måste ha varit anställd i minst tre månader innan ett godkännande från Tillväxtverket kan beslutas. Arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj omfattas inte av stödet, d.v.s. när det rör en enskild firma (enda arbetsgivaren som kan anses ha en familj, ett AB kan exempelvis inte anses ha en familj). En enskild firmas övriga anställda som inte är familjemedlemmar kan fortfarande omfattas av stödet. En enskild firma med ensam ägare kan inte omfattas av stödet. Men exempelvis AB eller HB med ensam ägare omfattas av stödet.

Stödets storlek, provision och OB
Statligt stöd kan ges för månadslöner upp till 44 000 kr/månaden. Har man en högre lön gäller fortfarande 44 000 kr men arbetsgivaren ansvarar för den överskjutande del. Stödet gäller endast svenska arbetsgivare och anställda som företaget betalar arbetsgivaravgift för i Sverige. Avtalen kan ingås för att gälla retroaktivt. Provision och Ob-tillägg omfattas om detta är en del av den ersättning som normalt hade utgått. Provision som regelmässigt utgår varje månad räknas därför också med.

top
Call Now Button