stämningsansökan - banner

Stämningsansökan och stämning

Vad är en stämningsansökan och när ska stämning göras?

En person som anser sig ha en tvist med någon ska lämna in en ansökan om stämning till tingsrätten. En stämningsansökan är mer eller mindre en begäran om att domstolen ska lösa den uppkomna tvisten mellan parterna genom en dom. Av 13 kap. 4 § rättegångsbalken (RB) framgår att talan ska väckas genom stämning om inget annat är stadgat.

Familjerättsliga mål och stämningsansökan vid skilsmässa

Undantaget är t.ex. familjerättsliga mål där makarna kan ansöka om äktenskapsskillnad gemensamt och i mål om vårdnad kan part yrka underhållsbidrag utan stämning.

Vilket ger att det är lite annorlunda hantering vid familjerättsliga mål såsom t.ex. skilsmässa, mål om vårdnad eller underhållsbidrag.

Hur lång tid tar en stämningsansökan att hanteras?

Den som har för avsikt att inleda en rättegång ska skriftligen ansöka hos domstolen om stämning. En stämning består av tre olika moment, vilka är ingivandet av en stämningsansökan, utfärdande och delgivning av stämning. Genom stämningsansökan anses talan väckt när stämning inkommer till rätten.

Stämningsansökan kostnad och avgifter

För att en stämningsansökan ska tas upp av tingsrätten ska käranden betala en särskild ansökningsavgift. Avgiften ska betalas när ansökningen kommer in till domstolen. Domstolen påbörjar inte handläggningen av målet förrän avgiften är betald.

‘Den part som ger in stämningsansökan kan även föreläggas att betala avgiften men om den, trots ett föreläggande, ändå inte betalas avvisas stämningsansökan.

Den som däremot beviljats rättshjälp behöver inte betala någon avgift.

Ansökningsavgiften är 900 kr för krav under 23 250 kr medan ansökningsavgiften för krav som överstiger nämnda belopp är 2 800 kr.

Vart ska en stämningsansökan skickas in?

Dispositiva regler

Rättegångsbalken innehåller regler om i vilken domstol talan ska väckas, alltså var stämningsansökan ska inges. Huvudregeln är att talan ska väckas vid den domstol i den ort där den som ska bli stämd har sin hemvist. Av 10 kap. Rätt domstol är i den ort den som blir stämd var folkbokförd den 1 november föregående år. Om den personen skulle sakna en känd hemvist inom eller utom riket ska talan väckas på den plats där personen vistas. Om den personen till exempel är ett bolag eller en förening, ska talan väckas vid den domstol i den ort där styrelsen har sitt säte. Flertalet regler om behörig domstol i rättegångsbalken är dispositiva, vilket betyder att svaranden måste göra en invändning om att talan väckts vid fel domstol i rätt tid.

Indispositiva regler

Vissa regler om i vilken domstol talan ska väckas är tvingande. Till exempel ska en tvist som rör fast egendom väckas vid den domstol på den plats där den fasta egendomen finns. Talan som rör tvist om arv eller testamente ska tas upp av den rätt där den som avlidit hade att svara i tvistemål i allmänhet, det vill säga dennes hemvistforum. Om talan väcks i en domstol som inte är behörig utgör det ett rättegångshinder, det vill säga ett hinder för domstolen att handlägga målet.

 

Vad ska stämningsansökan innehålla?

En stämningsansökan ska innehålla uppgift om domstolen och parternas namn och hemvist. Det som ska framgå av stämningsansökan är parternas personnummer eller organisationsnummer, postadress och adress till arbetsplats samt i förekommande fall annan adress där parten kan anträffas för delgivning genom stämningsman, telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen samt mobiltelefonnummer, e-postadress och förhållanden i övrigt av betydelse för delgivning med honom eller henne.

Yrkande, grunder och bevisuppgift

En stämningsansökan ska innehålla ett bestämt yrkande, nämligen vad man vill få fastställd, en utförlig beskrivning av de omständigheter som åberopas som grund för yrkandet, uppgifter om vilka bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis samt uppgifter om sådana omständigheter som gör domstolen behörig, om inte behörigheten framgår av det som övrigt framförs.

Yrkandet ska vara bestämt, det vill säga att käranden ska i detalj redovisa innehållet i det domslut som han eller hon anser att rätten ska meddela. Det ska vidare framgå om det rör sig om en fastställelse eller fullgörelsetalan. En fastställelsetalan innebär att någon av parterna vill att rätten genom dom ska förplikta motparten att fullgöra en viss sak. Det kan till exempel röra sig om en betalning eller liknande. En fastställelsetalan innebär att rätten genom dom ska fastställa ett visst rättsförhållande ska föreligga eller ej. Det kan således antingen vara fråga om en så kallad negativ eller positiv fastställelsetalan.

När det gäller grunderna ska dessa beskrivas utförligt för att svaranden har en möjlighet att förstå vad saken gäller och därmed kunna inge ett fullständigt svaromål. Om flera grunder åberopas bör dessa uppställas i ordning. Käranden bör knyta de omständigheter han åberopar till tillämpliga rättsregler. Om käranden exempelvis framställer fler yrkanden, bör han eller hon ange vilka rättsliga grunder som åberopas för varje yrkande.

När det gäller bevisningen måste käranden, förutom de bevis som åberopas, ange bevistemat för varje bevis. Bevistemat ska vara preciserat till de faktiska omständigheterna i käromålet. Med bevis anses varje omständighet som har ett bevisvärde för ett i målet relevant bevistema. Med bevistema avses vad det är som ska styrkas med ett visst bevismedel. Vidare måste det framgå hur bevisfakta ger en viss rättsfakta som ska ge en särskild rättsföljd.

När stämning har utfärdats och svaromål ingetts fortsätter processen med en förberedelse. Förberedelsen har till syfte att klarlägga huruvida kärandens yrkanden bestrids och i sådant fall grunden för bestridande. Förberedelsen har till syfte att klarlägga om det finns möjlighet till så kallad förlikning.

Litispendens och res judicata

Skulle det redan pågå en rättegång i en fråga mellan samma parter förekommer något som kallas litispendens och innebär att talan inte kan tas upp igen i en annan domstol.

Samma situation föreligger om en tvist redan prövats och fått så kallad rättskraft.

Samma talan kan då inte tas upp till prövning igen. Det här benämns res judicata, och skulle en ny talan leda till samma rättsföljd som den tidigare, kan frågan inte prövas igen.

Kontakta oss på Advantage Juristbyrå om du har några funderingar om hur att göra en stämning och om du vill göra en stämningsansökan.

Våra mest efterfrågade kompetensområden inom familjerätt

BOKA KONSULTATION





AKTUELLT PÅ ADVANTAGE JURISTBYRÅ

top
Call Now Button